Ordlista – Tillsynsmanual

A

A, AA, AAA: se konformitetsnivå
Acrobat: Adobe Acrobat DC; ett program för att läsa, skapa, redigera och skriva ut PDF-dokument. Vi använder det för att kunna granska tillgängligheten i PDF-dokument.
adressfält: Det fält i en webbläsare som visar sökvägen till innehållet i den aktiva tabbfliken och där användaren kan ange en ny sökväg att navigera till.
AI: Förkortning för artificiell intelligens; intelligens som uppvisas av en maskin, till skillnad från naturlig intelligens som uppvisas av människor och djur.
aktiva administrativa förfaranden: Sådana administrativa uppgifter som ingår i aktörens normala verksamhet.
aktivera, avaktivera: Att avaktivera ett inmatningsfält, en knapp eller någon annan interaktiv komponent innebär att göra den inaktiv, så att den inte reagerar på inmatning från användaren. Inaktiva komponenter brukar ”gråas ut” – visuellt tonas ned – för att visa att de inte är i funktion. Att aktivera ett inaktivt element innebär således att göra det aktivt igen, så att användaren kan interagera med det.
animering: Rörlig bild utan ljud. Jämför video
anmärkning: Konstaterande i ett granskningsprotokoll att ett lagkrav inte är uppfyllt. Anmärkningen anger vilken eller vilka webbsidor/dokument/skärmbilder bristen finns på, vilket avsnitt i EN 301 549 som innehåller kravet, vad granskaren observerat och vad som är förväntat.
anpassning: Lagtexten använder ordet anpassning för att beteckna rättning av bristande tillgänglighet.
användardata: Information som användare ska kunna redigera, till exempel namn och adress för sitt användarkonto.
användargränssnitt: Det som gör det möjligt för en människa och en dator att kommunicera med varandra. För webbsidor räknas exempelvis länkar, menyer, formulär med fält och knappar samt andra interaktiva komponenter som användargränssnitt. Ett dokument kan ha ett gränssnitt, till exempel om det är en ifyllnadsbar blankett. En mobil applikation kan ha ett gränssnitt av samma typ som en webbsida, men också helt andra sätt att interagera med användaren, genom gester, rörelser av hela den mobila enheten och så vidare.
anmälan
anmälning: När en person eller organisation kontaktar tillsynsmyndigheten i syfte att meddela att en offentlig aktör inte följer lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
användarinställningar: Inställningar som användaren själv gör i sin webbläsare, sitt hjälpmedel, sitt operativsystem, etc. Det kan till exempel gälla färger och kontrast, teckensnitt och teckenstorlek, ljudvolym eller tangentrepetition. Digital service ska ha minst ett sätt att använda tjänsten som respekterar användarinställningar.
app: se mobil applikation
ARIA: Accessible Rich Internet Applications; en uppsättning attribut för att förmedla roller, egenskaper och tillstånd hos komponenter i användargränssnitt så att de blir åtkomliga för hjälpmedel som används av personer med funktionsnedsättning. Behövs främst på webbsidor som använder JavaScript för att modifiera sidans innehåll direkt i webbläsaren. Ingår i HTML 5.
artefakt: (Artifact); grafiska objekt med mera i PDF-dokument som inte ses som en del av själva innehållet, till exempel sidhuvud och sidfot, grafiska avskiljare mellan avsnitt, eller dekorativa bilder. Hjälpmedel ignorerar artefakter, vilket är själva syftet.
attribut: Maskinläsbar egenskap hos ett element i HTML, till exempel dir (direction), som anger om innehållet ska läsas från vänster till höger (dir="ltr", left-to-right) eller tvärtom (dir="rtl", right-to-left). Vissa attribut är ”flaggor” och anges vanligen utan värde, till exempel required som anger att ett fält i ett formuär är obligatoriskt.
audiell: Som ger hörselintryck.
avsnitt: Gemensam benämnning på en klausul i EN 301 549 eller ett framgångskriterium i WCAG.

B

bakgrundsbild: Bild som inte förmedlar någon relevant information och därför inte utgör en del av sidans innehåll, utan presenteras med hjälp av CSS. En bakgrundsbild varken kan eller behöver ha ett alt-attribut.
begriplig: (Understandable); princip nummer 3 i WCAG: Det måste gå att förstå information och hur användargränssnittet fungerar.
beskrivningslista: se lista
beslut: Åtgärd som innebär att myndigheten tagit ställning i en viss fråga eller bestämt att någon aktör måste vidta en viss åtgärd. Ett myndighetsbeslut går att överklaga till domstol.
bild av text: Raster- eller vektorbild som till största delen föreställer text, utan att innehålla maskinläsbar textinformation. Kan orsaka tillgänglighetsproblem, eftersom hjälpmedel inte får någon information att förmedla till användaren och eftersom rasterbilder förlorar i kvalitet och blir oskarpa vid förstoring.
biometri: Matematiska och statistiska metoder som används inom biologin. Avser i denna manual tekniker som röstigenkänning eller att mäta delar av kroppen på elektronisk väg för att identifiera personer, till exempel genom avläsning av fingeravtryck, näthinna eller ansikte. Orsakar tillgänglighetsproblem för personer som saknar en viss förmåga eller den kroppsdel som ska mätas, eller som inte kan placera den där avläsningsverktyget kräver att den ska vara.
blankett: Dokument med rutor där användaren ska skriva in text eller markera val. Kan vara ifyllnadsbar eller avsedd att skrivas ut på papper och fyllas i med penna.
blinkande innehåll: Innehåll på en webbsida, i ett dokument eller i en mobil applikation som periodiskt växlar mellan att vara synligt och inte synligt. Kan vara distraherande för till exempel personer med koncentrationsstörningar. Jämför flimrande innehåll
bockmarkering: Symbol (✔) som i manualen indikerar att något är ”på”, korrekt, valt, avklarat, etc.
brödtext: (Längre) löpande text, i motsats till exempelvis rubriker.

C

CAPTCHA: Completely Automated Public Turing test to tell Computers and Humans Apart; en metod för att försöka göra åtskillnad på datorprogram och mänskliga användare. Ett vanligt sätt är att förvränga text och kräva att användaren ska tolka den och skriva in den. De flesta typer av CAPTCHA förutsätter att användaren har ett visst sinne (syn, hörsel, etc.) och är därmed exkluderande.
cell: Den minsta beståndsdelen i en tabell. En uppsättning celler bildar en rad eller en kolumn. Man skiljer på rubrikceller, som beskriver vad en rad eller kolumn innehåller, och dataceller, som innehåller datavärden.
Chrome: Webbläsare från Google som finns för många olika operativsystem. Hade i november 2020 en marknadsandel på omkring 70 procent. Det mesta av källkoden kommer från öppen-källkodsprojektet Chromium, men Chrome är inte öppen källkod, även om den erbjuds gratis. Bygger på renderingsmotorn Blink och JavaScript-motorn V8.
cookies: se kakor
CSS: Cascading Style Sheets; språk för att styra presentationen av bland annat HTML, på ett sätt som håller presentationen skild från innehållet. En uppsättning stilregler i CSS kallas stilmall.
CSS-pixel: En måttenhet som definieras i CSS-specifikationen. Den är avsedd att vara oberoende av upplösningen på olika bildskärmar och definieras därför som en vinkel på cirka 0,0213°. Det faktiska längdmåttet beror alltså på betraktningsavståndet mellan skärmen och användarens öga. Jämför pixel

D

datacell: se cell
dataskyddsförordningen: General Data Protection Regulation (GDPR); europeisk förordning som reglerar behandling av personuppgifter och flödet av sådana uppgifter inom EU och EES. Har i Sverige ersatt personuppgiftslagen (PUL).
dekorativ bild: Bild som inte är informationsbärande utan används i dekorativt syfte, för att dra uppmärksamhet till något innehåll, eller som designelement i den grafiska formgivningen. Ska ha ett tomt textalternativ, eller helst vara en bakgrundsbild.
designmönster: Återanvändbar lösning på ett designproblem, särskilt inom informationsteknik. För ARIA finns exempelvis många designmönster för hur man bygger vanliga komponenter som menyer, tabbflikar och dialogrutor.
digital service: Det som lagen om tillgänglighet till digital offentlig service omfattar. Enligt DIGG:s föreskrifter betyder det webbplatser och mobila applikationer.
direktsändning: Information som tas upp vid en verklig händelse och förmedlas till mottagaren utan annan fördröjning än den som sändningstekniken orsakar.
displaybredd
displayhöjd: Bredden respektive höjden på ett webbläsarfönster eller på displayen i en mobil enhet, uttryckt i CSS-pixlar.
dokument: Information i en fil, på ett format som inte primärt är avsett att användas på webbplatser. Se dokumentformat
dokumenterade tillgänglighetsfunktioner: Funktioner för att öka tillgängligheten i en digital service, som finns beskrivna i någon form av produkt- eller plattformsdokumentation.
dokumentformat: Filformat för dokument, gjort för att läsas och skrivas med särskild programvara. Vanliga dokumentformat för textinnehåll är PDF och OpenDocument (ODT) samt format för ordbehandlingsprogram som Microsoft Word (.docx).
dokumenttyp: En specifik, angiven version av HTML. Anges via en dokumenttypsdeklaration först i källkoden (<!DOCTYPE html …>).
droppskugga: (Drop shadow); i datorgrafik ett objekt som ser ut som skuggan av ett annat objekt och placeras under detta för att ge en tredimensionell effekt.
dubbelklicka: Att trycka ned och släppa upp en knapp på ett pekdon två gånger i snabb följd. En vanlig metod att aktivera funktioner i grafiska användargränssnitt som inte är webbsidor.

E

e-tjänst: Webbplats där användaren utför ärenden och matar in uppgifter, snarare än att läsa information.
editor: Program för att redigera filer, främst textfiler.; Inbäddad funktion på en webbsida för att skriva in formaterad text, till exempel kommentarer till artiklar.
element: I HTML något som vanligen består av en starttagg, ett innehåll och en sluttagg. Vissa elementtyper kan dock aldrig ha innehåll och saknar därför också sluttagg. Starttaggen kan innehålla attribut. Innehållet kan, beroende på elementtyp, bestå av text, andra element eller både och. Ett exempel på ett element: <abbr lang="en">ARIA</abbr>.
emulera: Efterlikna; simulera hård- eller mjukvara.
EN 301 549: Accessibility requirements for ICT products and services; harmoniserad europeisk standard för tillgänglighetskrav på it-produkter och it-tjänster. DIGG:s föreskrifter hänvisar till denna standard för presumtion om uppfyllelse av kraven i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
etikett: Något som beskriver något annat, till exempel elementet <legend> i en fältgrupp. Jämför ledtext
Excel: Kalkylprogram från Microsoft som används för många typer av information som man vill presentera i rader och kolumner.
expediering: Att iordningställa och befordra något till en mottagare.
extern länk: Länk som leder till en resurs på en annan webbplats eller domän.

F

felmeddelande: Information till användaren om att något har gått fel. Kan vara av externa orsaker (till exempel nätverksfel) eller en följd av något användaren själv gjort, som att fylla i ett ogiltigt värde i ett formulärfält.
fetstil: Teckenstil med extra mycket svärta. Exempel: fet.
film: se video
filter: Funktioner i metodiksidorna för granskning av dokument och av mobila applikationer, som låter granskaren välja bort information och instruktioner som inte är relevanta. För dokument kan man filtrera på dokumentformat; för mobila applikationer kan man filtrera på operativsystem.
Firefox: Fri och öppen webbläsare från den ideella organisationen Mozilla Foundation, som finns för många olika operativsystem. I november 2020 var marknadsandelen 7,7 procent för datorer och 3,8 procent totalt (inklusive mobila enheter). Bygger på renderingsmotorn Gecko och JavaScript-motorn SpiderMonkey.
flimrande innehåll: Innehåll på en webbsida, i ett dokument eller i en mobil applikation som flera gånger per sekund växlar mellan att vara synligt och inte synligt, eller mellan olika färger. Kan orsaka anfall hos personer med fotosensitiv epilepsi, och utgör alltså ett mycket allvarligt tillänglighetsproblem. Flimmer uppfattas som störande även av många personer utan funktionsnedsättning. Jämför blinkade innehåll
fokus: Inmatningsfokus eller tangentbordsfokus; det element på en webbsida som har fokus är det som primärt tar emot inmatning från användaren, till exempel via tangentbordet. Användare som inte kan, eller vill, använda mus kan flytta fokus med tangentbordet. Att klicka på ett interaktivt element flyttar vanligen fokus till elementet.
fokusmarkering: Något som visuellt indikerar vilket element som har fokus, till exempel genom en färgad ram omkring elementet, eller genom att en textmarkör visas i ett inmatningsfält. Mycket viktigt för personer som navigerar med tangentbord.
fokusordning: Den ordning i vilket element i användargränssnittet får fokus vid sekventiell navigering, exempelvis via tangentbord.
font: se teckensnitt
Force Focus: Tillägg för webbläsare som skapar en synlig fokusmarkering på webbsidor där formgivaren gjort den osynlig eller alltför diskret.
formatera innehåll: Att använda fetstil, kursiv stil, rubriker, listor och så vidare.
formulär: I HTML en uppsättning fält och knappar som omges av ett <form>-element. Användaren kan fylla i information i fälten och skicka in det till servern för behandling. Formulär är grunden för de flesta e-tjänster.
framgångskriterium: (Success criterion); detaljkrav i WCAG. Det finns 78 kriterier i WCAG 2.1, uppdelade på 3 konformitetsnivåer (A, AA och AAA). Alla kriterier på nivåerna A och AA omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
frågeparameter: (Query parameter); del av en sökväg som kan förmedla parametervärden till dynamiska tjänster för att exempelvis presentera information om en viss produkt. Frågeparametrar anges efter schema, domän och sökväg och föregås av ett frågetecken. I sökvägen https://example.com/show?id=P42&qty=1 finns två frågeparametrar (id och qty) med värdena P42 respektive 1. (Tecknet ’&’ är det mest använda för att skilja parametrar åt.)
funktioner: Även funktionalitet; de åtgärder som användaren kan utföra på en webbplats, i en ”smart” blankett eller i en mobil applikation. Kan vara enkla, som att söka på innehåll, eller komplexa som att registrera ett nytt företag eller ansöka om föräldrapenning.
funktionshinder: Följden av att omgivningen inte tar hänsyn till funktionsnedsättning, och därmed försvårar för eller utestänger personer som har funktionsnedsättning. Ett funktionhinder är alltså något som man skapar för någon annan, inte något man har.
funktionsnedsättning: Ett fysiskt, mentalt eller kognitivt förhållande som gör det svårare för en person att utföra vissa aktiviteter eller att interagera med omvärlden, jämfört med genomsnittspersonen. Kan vara permanent, tillfällig (dagar, veckor, månader) eller situationsberoende (minuter, timmar).
fältgrupp: Elementet <fieldset> i HTML, som grupperar sammanhörande fält i ett formulär. Har vanligen en etikett (<legend>) som beskriver fältgruppens syfte.
följsam formgivning: Även responsiv design; ett sätt att formge webbsidor, mobila applikationer och innehåll så att de kan presenteras i ett brett spektrum av enheter och fönster- eller skärmstorlekar.
följsamhet: Hur förenlig en digital service är med lagkraven. Betecknas med ”helt förenlig”, ”delvis förenlig” eller ”inte förenlig”. Det saknas en formell definition av skillnaden mellan ”helt” och ”delvis” förenlig.
föreläggande: Beslut av en domstol eller en myndighet, vanligen om att den som föreläggs ska vidta (eller avstå från) någon åtgärd. Ett föreläggande kan i vissa fall förenas med vite.
förenklad granskning: En av de två typer av granskning som beskrivs i kommissionens genomförandeakt om övervakning av digital offentlig service. Den får utföras med automatiska verktyg i syfte att hitta bristande överensstämmelse med kraven i direktivet, även om automatiska verktyg bara kan identifiera en bråkdel av sådana brister.
föreskrift: Regler som meddelas av en myndighet på bemyndigande av riksdagen eller regeringen. Används ofta för att utfärda detaljerade regler som preciserar mer allmänt hållna (och därmed beständiga) lagar. DIGG har föreskriftsrätt för lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
förfela syftet: Fundamental förändring i innehållet eller funktionen som gör den meningslös. Exempelvis skulle ett maskinläsbart textalternativ förfela syftet med en CAPTCHA, eftersom dess syfte är just att göra åtskillnad mellan maskiner och människor.
förgrundsbild: Bild som utgör en del av innehållet, till skillnad från en bakgrundsbild som kan infogas via en stilmall. En förgrundsbild måste ha ett alt-attribut, även om värdet kan vara tomt om bilden inte är informationsbärande.
förinspelad: Information som tas upp och lagras, för att sedan förmedlas till mottagaren i efterhand. Jämför direktsändning
förloppsindikator: Animerad komponent som åskådliggör att ett förlopp pågår och, i många fall, hur stor andel eller hur lång tid som återstår. Kan vara visuell (till exempel en växande stapel eller en cirkel som gradvis färgläggs), audiell (stegrande tonhöjd), etc.
förordning: Bestämmelse från regeringen, som ger regeringen ett sätt att meddela kompletterande föreskrifter med riksdagens bemyndigande (i form av att gällande lag medger förordning).
förstoring av text: Innebär att användaren kan öka textens storlek (via webbläsarens eller den mobila enhetens inbyggda funktioner). Det finns två metoder: att förstora allt innehåll på sidan (sidzoom) eller att enbart förändra textstorleken (textzoom). Sidzoom hanteras normalt helt och hållet av webbläsaren och kräver ingen särskild kompetens hos formgivare eller utvecklare. Textzoom, däremot, kan ge stora störningar i presentationen om formgivaren eller utvecklaren använt olämpliga metoder. Alla moderna webbläsare för datorer erbjuder sidzoom; endast Firefox erbjuder dessutom textzoom (september 2021).
förtydligande: Kompletterande uppgifter från anmälaren, på begäran av en handläggare, som krävs för att kunna bedöma om en anmälning avser en brist som omfattas av DIGG:s tillsynsansvar och befogenheter.
förväntning: I en anmärkning i ett granskningsprotokoll anger förväntningen vad som förväntas av en digital offentlig service för att uppfylla ett specifikt krav i EN 301 549 eller WCAG.

G

genomförandeakt
genomförandebeslut: Rättsakt inom europeisk unionsrätt som antas av kommissionen för att fastställa enhetliga villkor för genomförande av lagstiftningsakterna.
gest: Inmatningsmetod för touchskärmar där användaren trycker med ett eller flera fingrar och utför en rörelse. En gest kallas komplex om den kräver att man använder flera fingrar samtidigt eller är beroende av rörelsens bana, inte bara dess ändpunkter.
grad: Typografisk term för teckenstorlek. Anges traditionellt i punkter, men i digitala medier förekommer även andra måttenheter.
grafik: Informationsbärande bild som inte är ett fotografi, till exempel ett diagram, en illustration eller en ritning.
granskning: Det undersökande arbete som DIGG utför för att försöka identifiera bristande följsamhet mot lagkraven för en digital service. Kan vara ingående (manuell, detaljerad) eller förenklad (automatiserad, ytlig).
granskningsobjekt: Den del av en digital service som vid en given tidpunkt befinner sig under granskning: en webbsida, ett dokument eller en skärmbild i en mobil applikation.
granskningsprotokoll: Dokumentation av en granskning. Vid ingående (manuell) granskning är protokollet ett exceldokument. Vid förenklad (automatiserad) granskning är det en rapport som verktyget genererar. Protokollet ska alltid bifogas ett påpekande eller föreläggande.
gränssnitt: se användargränssnitt

H

handläggare: En person på tillsynsmyndigheten som handlägger ett tillsynsärende.
hanterbar: (Operable); princip nummer 2 i WCAG: Det måste gå att hantera komponenter i användargränssnittet och navigeringen.
hjälpfunktion: Vid stickprovsurval: en webbsida som ger anvisningar om hur en webbplats eller e-tjänst ska användas.
hjälpmedel: (Assistive technology, AT); hård- eller mjukvara som gör det möjligt, eller underlättar, för en person med funktionsnedsättning att använda it-utrustning och it-system. Exempel: alternativa styrdon, skärmläsare, skärmförstorare, system för ögonstyrning eller taligenkänning.
hover: Eng. ’sväva’, ’ryttla’, ’dröja kvar’, ’hovra’; när man håller muspekaren över ett element på en webbsida eller i ett dokument. Uttalas /håvver/, inte /ho:ver/.
HSL
HSLA: (Hue, saturation, lightness, alpha); en alternativ representation av färgmodellen RGB som uttrycker färg med hjälp av nyans, mättnad och ljushet. I CSS-funktionerna hsl() och hsla() ska första värdet (H) ligga i intervallet 0°–359°, medan andra och tredje värdena (S, L) anges i procent. I hsla() tillkommer ett alfa-värde (0≤α≤1) som anger opaciteten. Jämför RGB
HTML: HyperText Markup Language; ett märkspråk för innehåll avsett att visas i en webbläsare. Används vanligen med stilmallar i CSS och ofta i kombination med skriptspråk som JavaScript. Syftet med HTML är att uttrycka semantisk betydelse och struktur, inte presentation. En webbsida är formellt sett ett HTML-dokument.
HTTP: Hypertext Transfer Protocol; ett protkoll i applikationslagret för distribuerade, kollaborativa informationssystem för hypermedia. Grunden för all datakommunikation för webben.
huvudinnehåll (landmärke): Det huvudsakliga innehållet i ett HTML-dokument, utan sidhuvud, sidfot och relaterat innehåll. Kan bara förekomma en gång (synligt) i en webbsida. Märks upp med <main> i HTML 5, annars med role="main".
hypertext: ”Över (eller bortom) text”: något som går bortom begränsningarna hos vanlig text, genom hyperlänkar som kopplar ihop relaterade dokument.
hårdvara: (Hardware); de fysiska delarna i en dator och dess kringutrustning, eller i överförd betydelse: dator, mobil enhet, etc. Se även mjukvara
högerklicka: se klicka 1
höjdskroll: Att innehållet rullar (skrollar) i vertikal riktning, vilket är det normala för de flesta webbsidor och dokument. Jämför sidoskroll

I

icke-proprietär: Inte begränsat av licenser eller kostnader för användning; öppet.
ifyllnadsanvisning: Fristående instruktion för hur man fyller i ett formulär. Anses ibland som ett tecken på bristfällig interaktionsdesign eller onödig komplexitet.
ifyllnadsbar: Om blankett: som går att fylla i via dator eller mobil enhet, till skillnad från att skriva ut och fylla i med penna. En ifyllnadsbar blankett behöver inte gå att skicka in elektroniskt, utan kan vara avsedd för utskrift och underskrift på papper.
indataformat: Ett bestämt sätt att ange information i formulärfält, som att ett datum ska anges på formatet ÅÅÅÅ-MM-DD, till exempel 2018-09-23.
ikon: (Liten) bild som symboliserar ett innehåll, en betydelse eller en funktion. Är oftast interaktiv, det vill säga klickbar.
ikonfont: Särskilt teckensnitt där många eller alla normala tecken ersatts med symboler. Används av vissa ramverk för webbutveckling för att skapa ikoner, men ger tillgänglighetsproblem om det inte görs på rätt sätt. En vanlig, och ofta felanvänd, produkt är Font Awesome.
inaktiv komponent: se aktivera, avaktivera
informationsbärande: Som förmedlar information som är relevant och nödvändig för att förstå innehållet. Kan avse bilder, animeringar och symboler, ljud i ljudklipp eller video, visuella inslag i video, etc.
informationsteknik: It; användningen av datorer för att lagra, hämta, sända och manipulera information. Ska inte förväxlas med informationsteknologi, som är läran om informationsteknik.
ingående granskning: En av de två typer av granskning som beskrivs i kommissionens genomförandeakt om övervakning av digital offentlig service. Innebär en noggrann manuell undersökning av webbsidor, dokument eller mobila applikationer i syfte att identifiera bristande överensstämmelse med lagkraven.
inmatningsfält: Komponenter i användargränssnitt där användaren förväntas mata in information, till exempel genom att skriva i textfält och textrutor, markera kryssrutor, välja i listor och radiogrupper eller dra i skjutreglage. Tryckknappar räknas inte som inmatningsfält, eftersom deras syfte är att initiera funktioner, inte att hämta in information.
inspektör: Verktyg som finns i moderna webbläsare för att inspektera innehållet på en webbsida. Kallas ofta ”utvecklarverktyg”, då de i första hand är avsedda för front end-utvecklare och formgivare. Mycket användbart också vid granskning.
instruktioner till användare: Information när användaren behöver vidta åtgärder, till exempel fylla i information eller göra ett val.
interagera: Att växelverka med ett användargränssnitt, till exempel med hjälp av bildskärm, mus, tangentbord, skärmläsare eller röststyrning.
interaktionsnivå: Antalet handgrepp som användaren behöver utföra för att aktivera en önskad funktion, till exempel pausa en videofilm eller visa dolda undertexter.
interaktiv: Möjlig att växelverka med. Se även interagera
interoperabilitet: Förmågan hos ett system att samverka med eller använda delar av ett annat system.
it: se informationsteknik

J

JavaScript: Ett programmeringsspråk som uppfyller standarden ECMAScript. Avsett att användas i webbläsare för att skapa interaktivitet utan att behöva ladda om webbsidor, men används nu även på servrar. Ger stora möjligheter att bygga avancerade funktioner i webbsidor, dokument och mobila applikationer, men orsakar stora tillgänglighetsproblem om utvecklaren inte förmedlar relevant information om händelser till hjälpmedel. Utgör dessutom en säkerhetsrisk för användaren, då det handlar om programkod som hämtas från internet och körs i webbläsaren. JavaScript är också det enskilt vanligaste verktyget för att obemärkt samla in personlig information om användaren.
juridisk information: Vid stickprovsurval: sidor med viktig information när användaren ingår ekonomiska eller juridiskt bindande transaktioner. Exempel: avtal, användningsvillkor, licensinformation. Behöver inte vara texter med laghänvisningar eller liknande, och sådana texter utgör inte nödvändigtvis juridisk information i detta avseende.
juridisk person: En sammanslutning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Kan ingå avtal, ådra sig skulder och äga tillgångar, och kan också uppträda som part i domstol.

K

kakor: (Cookies); information som en webbplats lagrar i användarens webbläsare (sessionskakor) eller dator (permanenta kakor) för att komma ihåg den till framtida besök. Permanenta kakor används ofta för att spåra vad användare gör – särskilt kakor från tredje part, som används på ofta integritetskränkande sätt över många webbplatser.
kantlinje: En ram runt ett HTML-element, som anges med CSS. Var och en av elementets fyra sidor kan ha olika färg (border-color), utseende (border-style; exempelvis heldragen eller streckad) och tjocklek (border-width). Hörnen kan vara rundade. Kantlinjer kan användas för att uppnå tillräcklig kontrast mellan en komponent och dess omgivning.
klicka: Att trycka ned och släppa upp en knapp på ett pekdon en gång. Med vänsterklicka menas vanligen att klicka en gång med den primära knappen, medan högerklicka innebär att klicka med den sekundära knappen. Vilken knapp som är primär respektive sekundär är en användarinställning i datorn. På touchskärmar trycker man till med ett finger för ett kort ögonblick. Jämför dubbelklicka; Att aktivera en interaktiv komponent, till exempel en länk eller en knapp, genom att klicka på den med ett pekdon eller genom motsvarande tangentbordskommando (vanligen Enter), röstkommando eller liknande.
klickbar: Som går att klicka på; interaktiv.
kolumn: Vertikalt sammanhörande celler i en tabell.
komplex gest: se gest
komponent: En självständig interaktiv enhet i ett användargränssnitt. Kan vara ett element i HTML, till exempel ett formulärfält eller en knapp, eller något som en utvecklare skapat med HTML, CSS och JavaScript. Det finns otaliga ramverk med färdiga komponenter av olika slag. Komponenter måste ha maskinläsbara namn, roller och, i förekommande fall, värden som hjälpmedel kan komma åt.
konformitetsnivå: En av de tre nivåerna för konformitet (överensstämmelse) med WCAG: A, AA eller AAA. Varje framgångskriterium i WCAG hör till en av dessa nivåer. För att överensstämma med en nivå måste en webbsida, ett dokument eller en mobil applikation uppfylla alla kriterier på den nivån och lägre. För att uppfylla nivå AA (lagkrav) ska alltså alla kriterier på nivå A och alla kriterier på nivå AA vara uppfyllda. Kriterierna på den lägsta nivån, A, är viktigast. Om de inte är uppfyllda kommer vissa användare att bli utestängda även om de har hjälpmedel, det vill säga ett funktionshinder uppstår.
kontextförändring: En betydande förändring av webbsidans innehåll som kan förvirra användare som inte kan uppfatta hela sidan samtidigt, om de inte är förberedda på den. Exempel: att öppna ett separat program för att visa ett dokument, att öppna ett nytt fönster eller en ny tabbflik i webbläsaren, att flytta fokus till ett annat element eller att förändra innehållet på ett sätt som förändrar sidans betydelse. Alla förändringar av innehållet är dock inte kontextförändringar. Att visa och dölja delar av innehållet, aktivera eller deaktivera komponenter, en dynamisk meny eller ett tabbfliksgränssnitt räknas inte som kontextförändringar, såvida de inte också ändrar något av ovanstående.
kontrast
kontrastförhållande: Kvoten mellan två mätvärden av samma storhet, exempelvis relativ luminans eller ljudstyrka, för två olika objekt eller för två delar av samma objekt. Används vanligen för skillnaden mellan två färger enligt formeln $(L1 + 0,05) / (L2 + 0,05)$ där L1 och L2 är den relativa luminansen för den ljusare respektive mörkare färgen. Uttrycks som en kvot, till exempel 3:1 (utläses som ”tre till ett”). För ljud anges kontrasten oftast i decibel amplitud, dB(A).
kontroll: Viktigt begrepp i lagtexten för att avgöra om en aktörs digitala service omfattas eller inte. Aktören anses ha kontroll över innehåll man producerar själv, eller beställer eller köper från tredje part. Aktören kan också anses ha kontroll över innehåll från tredje part som man väljer att tillhandahålla via sin digitiala service. Däremot anses en aktör inte ha kontroll över plattformar där man kostnadsfritt publicerar innehåll (exempelvis sociala medier), över innehåll som skapas av tredje part och måste användas av aktören (exempelvis underlag för kommuners detaljplaner) eller innehåll som genereras av användare (kommentarer).; En interaktiv komponent för att styra en funktion, till exempel reglage i en videospelare för att starta eller pausa filmen, men även knappar i webbformulär.
knapp: Tryckknapp; en interaktiv komponent i ett användargränssnitt som effektuerar en funktion eller åtgärd och har rollen ”knapp”, till exempel ett <button>-element, eller ett <input>-element vars type-attribut har något av värdena "submit", "reset" eller "button". Men även utvecklade komponenter med role="button". Däremot är en vanlig länk inte en knapp, även om den formgetts så att den visuellt ser ut som en knapp.
kompatibilitetsfunktion: Funktion som tillhandahåller ett alternativ i miljöer som saknar stöd för en viss funktion. Moderna webbläsare har till exempel stöd för elementet <details> för utfällbara avsnitt i innehållet, medan äldre webbläsare inte känner igen elementet och därför alltid visar det utfällt. Med JavaScript kan man upptäcka att stödet saknas och då erbjuda en likvärdig lösning med skriptkod och CSS.
korrigeringsförslag: Åtgärdsförslag när användaren matar in ett ogiltigt värde i ett inmatningsfält. Exempel kan vara stavningsförslag i en sökfunktion (”menade du…”), gränsvärden (”fyll i ett värde mellan 1 och 100”) eller format (”ange personnummer med 12 siffror”).
kryssmarkering: Symbol (✘) som i manualen indikerar att något är ”av”, felaktigt, underkänt, etc.
kryssruta: Formulärfält som kan ha två olika lägen (på/av, ja/nej, etc.). Visas vanligen som en kvadrat som får en fyllnadsfärg eller en bockmarkering (✔) när fältet är i på-läge. Ledtexten visas av tradition till höger om fältet. I HTML: <input type="checkbox">.
kursiv stil: Teckenstil som lutar åt höger. Exempel: kursiv.
kägel: se radavstånd
källkod: Instruktioner till en dator, i ett visst språk. Kan till exempel vara programmeringsspråk (C++, JavaScript), märkspråk (HTML, XML) eller formgivningsspråk (CSS). För webbsidor är källkoden det HTML-dokument som webbläsaren hämtar från en server. Den går att komma åt av användaren, till exempel med hjälp av den inbyggda inspektören i webbläsaren.

L

lagen om tillgänglighet till digital offentlig service: Den lag (2018:1937) som i Sverige genomför webbtillgänglighetsdirektivet. Kallas vardagligt ”DOS-lagen” (digital offentlig service).
landmärke: Landmärke för navigering inom en webbsida, det vill säga en typisk del som återfinns på många olika webbsidor. Det finns åtta landmärkesroller i ARIA: sidhuvud (banner), relaterad information (complementary), sidfot (contentinfo), formulär (form), huvudinnehåll (main), navigering (navigation), region (region) och sök (search). Vissa HTML 5-element har inbyggda landmärkesroller. Hjälpmedel som skärmläsare har ofta snabbtangenter för att hoppa till nästa eller föregående landmärke.
layout: Den visuella kompositionen av text, bild, video och interaktiva komponenter.
ledtext: Text som förklarar syftet med ett formulärfält, alltså vilken (typ av) information en användare förväntas mata in eller välja. Visas vanligen ovanför eller till vänster om fältet, förutom med kryssrutor och radioknappar där ledtexten visas till höger om (i sällsynta fall nedanför) fältet och anger vilket värde fältet representerar när det är markerat. Ledtexter ska vara maskinläsbart kopplade till det fält de beskriver, så att hjälpmedel kan förmedla informationen till användaren. Jämför etikett, platshållare
leveranskvitto: Kvittens på att ett skickat e-postmeddelande kommit fram till mottagarens postlåda. Det innebär inte att mottagaren sett eller läst meddelandet, men bekräftar att det levererats. Avsaknad av leveranskvitto behöver inte innebära att meddelandet inte levererats; vissa servrar skickar inte leveranskvitton för att inte bekräfta e-postadresser till avsändare av skräppost.
lista: Sekvens av sammanhörande element av samma ”typ”. En lista kan vara ordnad eller oordnad, beroende på om elementens inbördes ordning påverkar betydelsen hos listan som helhet (vilket inte är samma sak som sortering). I HTML finns två enkla listelement (<ol> för ordnad lista och <ul> för oordnad lista) samt en beskrivningslista (<dl>). Enkla listor består av <li>-element (och ingenting annat), medan en beskrivningslista består av term/beskrivning-grupper, där varje grupp består av minst en term (<dt>) och minst en beskrivning (<dd>). En grupp får i HTML 5 omges av en <div>.
ljudklipp: Tidsberoende representation av innehåll som enbart består av ljudåtergivning (inspelad eller skapad syntetiskt), utan bild eller interaktivitet. En vanlig typ av ljudklipp på webben är poddsändningar.
logotyp: Ursprungligen en trycktyp (metallbit) med speciell utformning av ord, vanligen ett företagsnamn. Numera används ordet om grafiska symboler i vidare bemärkelse, som förknippas med organisationer, varor eller tjänster.
luminans: Den ljusstyrka som ögat uppfattar i ett visst ögonblick. Anges i candela (cd).
lyssnafunktion: Funktion som en webbsida tillhandahåller för att läsa upp innehållet med en syntetisk (eller inspelad) röst. Ska inte förväxlas med skärmläsare, som är ett hjälpmedel som användaren har installerat på sin enhet. Lyssnafunktioner är inget lagkrav, men kan vara en bra service, bland annat till personer med lässvårigheter.
länk: Hypertextlänk; en digital koppling från en angiven plats (ankare) i ett hypertextdokument till ett annat ankare i samma eller ett annat dokument. Genom att klicka på, eller på annat sätt aktivera länken kan användaren navigera inom en webbsida, mellan webbsidor på en webbplats eller mellan webbplatser.

M

markör: (Cursor); en symbol på en bildskärm, som visar var information matas in. Textfält och textrutor brukar ha en markör, vanligen i form av ett (blinkande) vertikalt streck, som visar insättningspunkten för text. Denna markör tjänar ofta även som fokusmarkering för fältet. Jämför pekare
maskinläsbar: Som kan tolkas av programvara och förmedlas till användaren på olika sätt (till exempel visuellt, audiellt eller taktilt). Detta kräver att informationen märks upp på något sätt, till exempel som ett element eller attribut i HTML, eller med ARIA.
mediealternativ till text: Medier som inte förmedlar mer information än vad som visas med text, till exempel en teckenspråks- eller videoversion av en textartikel.
metodik: En uppsättning metoder inom ett visst område; arbetssätt.
mjukvara: (Software); programvara; en uppsättning instruktioner (program) som kan lagras och utföras av hårdvara. Se hårdvara
mobil applikation: ”App”; en programvara som utformas och utvecklas för användning av allmänheten i mobila enheter. Operativsystem och liknande styrprogram i dessa enheter räknas inte som appar.
mobil enhet: En handhållen bärbar elektronisk apparat som kan sända och ta emot digital information samt lagra, behandla och visa denna information. Exempel är ”smarta” telefoner och surfplattor. Bärbara datorer (laptops) räknas dock inte som mobila enheter.
modalitet: Egenskapen att vara modal, alltså att kunna förekomma i olika tillstånd. Används (här) främst om olika typer av inmatning och presentation, till exempel mus/tangentbord/röststyrning och bildskärm/talsyntes/punktskrift.
mus: se pekdon
muspekare: se pekare
märkspråk: Ett system för att annotera (’göra anteckningar om’) innehåll på ett sätt som är syntaktiskt särskiljbart från texten. När innehållet presenteras för användaren visas inte märkspråket, bara innehållet. Det mest kända märkspråket är HTML.
möjlig att uppfatta: (Perceivable); princip nummer 1 i WCAG: Information och komponenter i användargränssnittet måste förmedlas till användare på sätt som de kan uppfatta.

N

namn: Text varigenom programvara kan identifiera en komponent i innehållet åt användaren.
navigera: Att via länkar förflytta sig inom eller mellan webbsidor, dokument och mobila applikationer.
navigering (landmärke): Ett område med länkar för navigering. Kan förekomma flera gånger i samma innehåll, till exempel en meny eller en länklista. Märks upp med <nav> i HTML 5, annars med role="navigation".
nivå: se konformitetsnivå
numeriskt fält: Inmatningsfält där användaren förväntas mata in siffervärden (heltal eller decimaltal). I vissa webbläsare går det bara att mata in siffror, minustecken och decimalkomma (eller decimalpunkt). Märks i HTML 5 upp med <input type="number">. Webbläsare visar ofta numeriska fält med stegknappar (spin buttons). Enheter med touchskärmar kan visa ett numeriskt tangentbord när ett numeriskt fält har fokus, för att underlätta inmatning av siffror.

O

obligatoriskt fält: Inmatningsfält som måste innehålla ett värde för att formulärets innehåll ska vara giltigt. Kan anges med attributet required (utan värde) i HTML 5, annars med aria-required="true".
observation: I en anmärkning i ett granskningsprotokoll anger observationen vad granskaren observerat utgör bristande tillgänglighet enligt ett specifikt krav i EN 301 549 eller WCAG.
offentlig aktör: En statlig eller kommunal myndighet, en beslutande församling i en kommun eller en region, ett offentligt styrt organ, en sammanslutning som inrättats särskilt för att tillgodose behov i det allmännas intresse (under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär), en privat aktör som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som bedrivs enligt vissa lagrum, eller en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina och som till största delen har statsbidrag som finansiering av högskoleutbildning. Definieras i 4–5 §§ lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
offentliggöra: Att göra innehåll – som tidigare inte var åtkomligt – åtkomligt för målgruppen eller allmänheten. Offentliggörande räknas per webbplats eller mobil applikation. Om ett offentliggjort innehåll tas bort och sedan görs åtkomligt igen räknas det som ett nytt offentliggörande.
offentligt styrt organ: Juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse (under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell natur) och som till största delen är finansierad av en offentlig aktör eller vars verksamhet står under kontroll av en offentlig aktör eller i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av en offentlig aktör.
okulärbesiktning: Ytlig kontroll genom att se på innehållet.
omforma flöde: Att tillfälligt omforma ett PDF-dokument så att det visas i en enda spalt med samma bredd som visningsytan. Detta kan göra dokumentet lättare att läsa på mobila enheter eller vid förstoring, utan att det krävs sidoskroll.
omladdning, automatisk: Att sidan automatiskt laddas om från servern med vissa tidsintervall. Förekommer på sidor där innehållet uppdateras ofta (nyheter, börskurser) eller påverkas av yttre faktorer (statusinformation). Orsakar tillgänglighetsproblem då användare kanske inte hinner läsa allt innehåll innan det uppdateras, och ett hjälpmedel kanske börjar läsa om från sidans början.
omdirigering, automatisk: Att en webbsida automatiskt skickar användaren vidare till en annan webbsida med hjälp av <meta>-taggar eller skript. Används till exempel för att låta gamla sökvägar fortsätta fungera efter en ändring av webbplatsens struktur. Bör hellre göras med HTTP-headers från webbservern.
omgivande sammanhang: Ytterligare information som går att maskinläsbart bestämma från relationer med en länk, kombinerat med länktexten och möjligt att presentera för användaren på olika sätt. På en webbsida betyder det text i samma stycke, lista eller tabellcell som länken eller i en rubrikcell som är associerad med den cell som innehåller länken.
omvandling: Förvandling av information från ett format till ett annat, till exempel en funktion för att spara en webbsidas innehåll som ett PDF-dokument.
oordnad lista: se lista
opacitet: Ogenomskinlighet; motsatsen till transparens. Anges i procent eller som ett decimalvärde mellan 0 (helt genomskinlig) och 1 (helt opak).
operativsystem: Systemprogramvara som styr hårdvara, hanterar resurser och tillhandahåller gemensamma tjänster för datorprogram. Operativsystemet är det som gör det möjligt att köra andra program på en dator eller appar på en mobil enhet. Exempel för datorer: Windows, macOS, Linux; för mobila enheter: Android, iOS, Windows Mobile.
ordmellanrum: Extra avstånd mellan orden i en text, utöver det som kommer från mellanslag. Kan justeras med CSS-egenskapen word-spacing. Större ordmellanrum kan underlätta läsningen för personer med dyslexi.
ordnad lista: se lista
orientering: En ledd i vilken en rektangulär mobil enhet kan hållas: stående (porträttläge) eller liggande (landskapsläge).
oskäligt betungande: Omständigheter som är oförsvarligt kostsamma eller tidskrävande, till den grad att de äventyrar aktörens möjligheter att utföra sin ordinarie verksamhet. Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller bristande kunskaper utgör inte berättigade skäl; inte heller att inte upphandla eller utveckla tillgängliga webbplatser och mobila applikationer.
oväntat beteende: se kontextförändring

P

panel: Ett verktygsfält i Adobe Acrobat, till vänster om själva dokumentytan.
PDF: Portable document format; ett filformat ägt och utvecklat av Adobe Inc. för dokument med bilder och formaterad text, främst för utskrift på papper. Det har med tiden blivit möjligt att göra tillgängliga PDF-dokument, dock inte med standardinställningarna. Många PDF-dokument genereras av programvara, medan många andra skapas genom konvertering av worddokument. I båda fallen är det vanligt att det finns brister i tillgängligheten. Finns i olika varianter, till exempel PDF/A för arkivering och PDF/UA för ökad tillgänglighet.
pekare: (Pointer); symbol på en bildskärm, som användaren styr via ett pekdon eller med ett finger på en touchskärm. Jämför markör
pekdon: Datortillbehör som användaren styr för att flytta en pekare på en bildskärm, till exempel en mus. Har vanligen en eller flera knappar som användaren kan ”klicka” med, och ibland även rullhjul för skrollning. Alternativ kan vara styrkula (trackball), styrspak (joystick), ritplatta (tablet), penna (stylus) och pekplatta (touchpad).
personuppgifter: All slags information som kan knytas till en levande person, exempelvis namn, post- eller e-postadress, personnummer, foton och ljudinspelningar. Även IP-nummer för datorer och mobila enheter kan utgöra personuppgifter. Vissa personuppgifter kallas känsliga, till exempel sådana som rör hälsa, etniskt ursprung, politiska åsikter eller sexuell läggning. Hantering av personuppgifter regleras av dataskyddsförordningen (GDPR).
pixel
pixlar: En pixel (bildpunkt, av eng. picture element; plur. pixlar) är den minsta informationsmängd som går att presentera på en bildskärm eller på papper via en skrivare. Det är inget absolut mått, eftersom det beror på storleken och upplösningen hos utdatamediet (en laserskrivare har avsevärt högre upplösning än en bildskärm). Jämför CSS-pixel
platshållare: (placeholder); ett kortfattat tips som hjälper användaren att fylla i data i ett tomt inmatningsfält. Kan vara ett exempelvärde eller en kort beskrivning av förväntat format. Jämför ledtext
plattformsinställningar: Inställningar som användaren kan göra i webbläsaren (eller operativsystemet), som digital service bör respektera i möjligaste mån.
pratbubblor: Vardaglig benämning på ett vanligt sätt i moderna webbläsare att presentera felmeddelanden när användaren fyllt i ogiltigt information i formulärfält. Meddelandet visas i en ruta som påminner om en pratbubbla i en tecknad serie, med en ”svans” som pekar på det felande fältet. Används främst för webbläsarens inbyggda felmeddelanden, men utvecklare kan också använda systemet för egna meddelanden (med JavaScript).
prediktiva system: System för textinmatning som försöker förutsäga (prediktera) vad användaren tänker skriva. Från inmatningen ”tillg” kan systemet till exempel anta att det avsedda ordet är ”tillgänglighet”, särskilt om användaren ofta skriver det ordet.
presentation: Hur innehåll visas för användaren. HTML förmedlar betydelse, men säger lite eller inget om hur innehållet ska presenteras. Detta styrs i stället via stilmallar skrivna i CSS, med regler för hur olika element ska visas i olika medier (till exempel på bildskärm eller på papper).
primära mediereglage: De reglage som i huvudsak används för att styra en mediespelare: spela, pausa och höja/sänka/tysta ljudet.
process: Väldefinierat förlopp för att hantera, förändra eller skapa något. En process brukar definiera ett antal aktörer som utför olika steg i processen utifrån vilka roller de har. Går ofta att visualisera med ett flödesschema.; En sekvens av webbsidor eller skärmbilder som användaren behöver gå igenom för att utföra en viss åtgärd. Alla steg i sekvensen måste vara tillgängliga, och därmed granskas, för att inte utestänga användare från hela processen.
produktdokumentation: Dokumentation som hör till en digital service och beskriver hur man använder den.
programvara: se mjukvara
protokoll (granskning): Se granskningsprotokoll
protokoll (kommunikation): Ett regelsystem som låter två eller flera entiteter i ett kommunikationssystem utväxla information. Protokollet definierar regler, syntax, semantik och synkronisering, och ibland även metoder för felkorrigering.
punkt: (Point); typografisk måttenhet. Historiskt fanns flera olika måttsystem, men i CSS definieras en punkt som exakt 1/72 engelsk tum (cirka 0,3528 millimeter).
påpekande: Uppmaning från en myndighet. Ett påpekande är inget beslut och går därför inte att överklaga. Om ett påpekande inte leder till önskat resultat kan nästa åtgärd från myndigheten bli ett föreläggande.

R

rad: Horisontellt sammanhörande celler i en tabell.
radavstånd: Kägel; ett typografiskt mått på avståndet mellan två på varandra följande textraders baslinjer (den tänkta linje som bokstäver utan underslängar vilar på). Kan anges i fysiska enheter (punkter) eller som ett förhållande (till exempel 1:1,2 om texten har graden 10 punkter och radavståndet är 12 punkter). Grad och kägel anges ofta tillsammans, exempelvis 10/12 punkter.
radiogrupp
radioknapp: En radiogrupp representerar ett enda värde, och består av två eller flera radioknappar, där varje radioknapp representerar ett valbart alternativ. Funktionellt likvärdigt med en rullgardinslista. Namnet anspelar på äldre tiders radioapparater med en mekanisk tryckknapp för varje kanal, där två knappar inte kunde vara nedtryckta samtidigt. På samma sätt kan bara en radioknapp i en radiogrupp vara vald åt gången. Visas vanligen som en cirkel med en fylld inre cirkel när knappen är vald. Ledtexten placeras av tradition till höger om radioknappen. I HTML: <input type="radio">. En radiogrupp märks lämpligen upp som ett <fieldset> med radioknappar med samma name-attribut som innehåll och en <legend> som ”ledtext” för hela gruppen.
rasterbild: Bild som består av färgade punkter (pixlar) i ett raster – en rektangulär matris. En rasterbild har en naturlig inneboende storlek, till exempel 500×300 pixlar. Om bilden ska visas i någon annan storlek måste den transformeras. Särskilt vid förstoring blir bilden märkbart otydlig (suddig), eftersom bilden inte innehåller tillräckligt mycket information. Det finns många filformat för rasterbilder, ofta komprimerade för att medge många pixlar utan att filen blir alltför stor. Vissa format använder förlustfri kompression där inga data går förlorade; andra har algoritmer som försakar datavärden för att kunna komprimera hårdare. Några format erbjuder transparens. Vanliga format på webben är GIF, PNG och WebP (förlustfri kompression) samt JPEG (kompression med förluster).
realtid: När något förmedlas i samma tempo som den verkliga händelse det återger, med minimal fördröjning.
realtidstext: RTT; text som förmedlas till mottagaren direkt när den skrivs in av avsändaren. Används till exempel vid textning av direktsändningar eller vid direktkommunikation för döva.
registrator: En person vid en myndighet med uppgift att ta emot och registrera inkommande och utgående handlingar, oftast i ett diarium. Uppgiften kan även omfatta att ge upplysningar och att vårda arkiv.
relaterad information (landmärke): En del av en webbsida med information som är relaterad till, men fristående från huvudinnehållet. Till exempel faktarutor eller länkar till närliggande information. Märks upp med <aside> i HTML 5, annars med role="complementary".
repeterande tangenter: Tangenter som, efter en initial fördröjning, repeterar med en viss frekvens så länge tangenten hålls nere. Fördröjningen och frekvensen går vanligen att ställa in i operativsystemet. Modifierande tangenter som Skift, Ctrl och Alt brukar inte repetera.
responsiv design
responsiv layout: se följsam formgivning
RGB
RGBA: En additiv färgmodell där man specificerar tre olika värden (rött, grönt och blått) som ”adderas” ihop till en resulterande färg. I CSS-funktionerna rgb() och rgba() ska de tre värdena ligga inom intervallet 0–255. I rgba() tillkommer ett alfa-värde (0≤α≤1) som anger opaciteten. Jämför HSL
robust: Princip nummer 4 i WCAG: Innehåll måste vara tillräckligt robust för att kunna tolkas av ett brett urval av användarprogram, inklusive hjälpmedel.
roll: Text eller nummer varigenom programvara kan identifiera funktionen hos en komponent i användargränssnittet.
rubrik: Kort text som utgör en mycket kort sammanfattning eller beskrivning av innehållet i den efterföljande texten. Märks upp med <h1>, … <h6> i HTML och PDF, där siffran representerar rubrikens strukturella dispositionsnivå. Skärmläsare har ofta snabbtangenter för att hoppa till nästa eller föregående rubrik, och läser upp den strukturella nivån tillsammans med rubriktexten. Det är av stor vikt för tillgängligheten att nivån är korrekt och att man väljer rubriknivå efter dispositionsnivå, inte utifrån textens storlek.
rubrikcell: se cell
rullgardinslista: (Dropdown list); ett fält i ett formulär som innehåller en lista med valbara värden. Endast det valda värdet är normalt synligt i fältet, men genom att aktivera en knapp intill värdet dras en ”rullgardin” ned som visar alla värden. Funktionellt likvärdig med en radiogrupp. Märks upp i HTML med <select>. Innehållet består av <option>- eller <optgroup>-element.
rättsliga åtaganden: Transaktioner där användaren åtar sig juridiskt bindande skyldigheter eller förmåner.
rörlig bild: Tidsberoende representation av innehåll som består av sekvenser av bilder (grafiska eller fotografiska) som presenteras med så hög frekvens att hjärnan tolkar dem som rörliga motiv.
röstigenkänning: (Voice recognition); att med hjälp av rösten identifiera en person på maskinell väg. Jämför taligenkänning
röststyrning: System för att styra datorn genom mänskligt tal, via en teknisk lösning för taligenkänning.

S

samtidiga handgrepp: När användaren måste utföra flera åtgärder samtidigt, till exempel trycka på två tangenter, trycka en tangent och en musknapp, eller använda mer än ett finger på en touchskärm.
semantik
semantisk: Betydelselära; som beskriver någots syfte eller betydelse. HTML är skapat för att förmedla semantik, snarare än presentation. Elementtyperna talar om vad innehållet betyder, på ett sätt som till exempel hjälpmedel kan förmedla till användaren.
sensorisk: Som har att göra med sinnesintryck, det vill säga kräver ett specifikt sinne (som syn eller hörsel) för att kunna uppfattas.
server: Hård- och mjukvara som tillhandahåller funktioner för andra program eller enheter (klienter).
sidfot (landmärke): Information som vanligen gäller hela webbplatsen, till exempel kontaktuppgifter, upphovsrätt och länkar till viktiga sidor. Märks upp med <footer> i HTML 5, annars med role="contentinfo". Bör, men måste inte, komma efter huvudinnehållet och eventuellt relaterat innehåll.
sidhuvud (landmärke): Inledande information på en webbsida, vanligen densamma på alla sidor på webbplatsen. Vanligt innehåll är logotyp, sökfunktion och snabblänkar. Märks upp med <header> i HTML 5, annars med role="banner". Bör komma före huvudinnehållet.
sidoskroll: Att innehållet rullar (skrollar) i horisontell riktning. Jämför höjdskroll
sidtitel: se titel
skicka in (formulär): Att skicka in (eng. submit) ett formulär innebär att webbläsaren sänder värdena i formuläret till ett skript eller program på en server, som vanligen behandlar dem på något sätt och sänder tillbaka en resultatsida som webbläsaren visar. Användaren skickar in formuläret genom att trycka på en skickaknapp: ett <button>- eller <input>-element med type="submit" (standardvärde för <button>).
skipplänk: En länk för att hoppa förbi en uppsättning interaktiva element (vanligen andra länkar) som återfinns på många webbsidor på samma webbplats, till exempel sidhuvud och navigeringsmenyer. Viktigt för personer som navigerar med tangentbord, för att slippa tabba igenom många länkar på varje sida.
skrolla: Att ”bläddra” eller rulla när innehållet inte ryms i sin helhet på bildskärmen. Kan ske med hjälp av tangentbord, mus (via rullister, scroll bars) eller genom att svepa med fingret på en touchskärm. Skroll i en riktning utgör sällan ett problem, men många användare upplever det störande att behöva skrolla både vertikalt och horisontellt för att komma åt allt innehåll.
skräppost: (Spam); oönskad e-post i form av reklam, försök till nätfiske och andra bedrägerier, datorvirus eller andra massutskick. Skräppost får gallras och behöver inte diarieföras.
skärmavbildning
skärmdump: Ögonblicksbild av innehållet på en bildskärm. Kan återge hela webbsidan eller dokumentet, eller endast den synliga delen av skärmen. Webbläsare som Firefox och Vivaldi, liksom mobila enheter, har inbyggda funktioner för att göra avbildningar av webbsidor, men det finns också fristående program som kan göra avbildningar av godtyckliga områden på skärmen.
skärmbild: (Screen); En del av en mobil applikation. Användaren kan navigera mellan appens skärmbilder via menyer, knappar eller genom att svepa med fingret.
skärmläsare: Hjälpmedel som läser upp text på skärmen via syntetiskt tal. Det finns två olika typer: en som används av personer utan (eller med starkt nedsatt) synförmåga och en som används av seende personer med lässvårigheter. Den senare påminner mer om de lyssnafunktioner som finns på vissa webbplatser och kan till exempel indikera med färg efterhand som den läser, så användaren kan följa med i texten. Den förstnämnda typen brukar ha många inbyggda funktioner för att snabbt kunna navigera i innehållet, och kan också styra en punktskriftsdisplay som användaren kan läsa av med fingertopparna.
smart blankett: Ifyllnadsbar blankett med kontroller av den information som användaren fyller i. Gränsar till att vara en e-tjänst.
smart telefon: Mobiltelefon där man kan installera programvara (”appar”) för att utöka funktionen.
snabbtangenter: Tangentkommandon för att enkelt kunna utföra vanligt förekommande arbetsmoment, till exempel ”skriv ut” eller ”gå till början av sidan”. Webbläsare och hjälpmedel har ofta egna snabbtangenter. Därtill kan en utvecklare bygga in snabbtangenter i till exempel en webbsida. Om sådana snabbtangenter kommer i konflikt med de snabbtangenter som finns i webbläsaren eller ett hjälpmedel kan det uppstå tillgänglighetsproblem.
språk: Det huvudsakliga mänskliga språket i en digital service ska vara angivet på ett maskinläsbart sätt. Det hjälper bland annat uppläsande hjälpmedel att välja talsyntes för rätt uttal. Språket anges vanligen med ett lang-attribut i <html>-taggen. Värdet är en språkkod enligt standarden BCP 47. För svenska kan det vara "sv", "swe", "sv-SE" eller "swe-SE".
språkförändring: Ord eller fraser på ett annat språk än den omgivande texten. Sådana förändringar ska märkas upp på ett maskinläsbart sätt, genom ett lang-attribut på det element som innesluter ordet eller frasen. Se även språk
spärrning: se teckenavstånd
startsida: Den webbsida som visas om man bara anger webbplatsens domännamn i webbläsarens adressfält. Andra benämningar är ingångssida, indexsida och ”hemsida” (det sistnämnda bör undvikas då det kan uppfattas som oseriöst och dessutom av lekmän används som synonym till webbplats).
statusmeddelande: En förändring av innehållet som inte utgör en kontextförändring och som förmedlar information till användaren om utgången eller resultatet av en åtgärd, en applikations vänteläge, förloppet i en process eller förekomsten av felmeddelanden. Observera att ett statusmeddelande på en webbsida bara kan skapas eller visas med JavaScript. Ett motsvarande meddelande som visas när en ny sida hämtas från servern räknas inte som ett statusmeddelande, eftersom det är en kontextförändring.
stickprovsurval: Urval av digital service som ska ingå i tillsynsplanen. Kommissionens genomförandeakt om övervakning ger riktlinjer för hur urvalet ska gå till.; Urval av webbsidor eller skärmbilder vid ingående övervakning av en webbplats eller en mobil applikation. Se urvalsprocess
stilmall: (Style sheet); en uppsättning regler som styr presentationen av en webbsida. Reglerna skrivs med språket CSS. En stilmall kan vara ”extern” (en separat fil som vanligen används av många eller alla sidor) eller ”intern” (ett <style>-element i webbsidans källkod). Reglerna kan ses med hjälp av webbläsarens inbyggda inspektör. Flera stilmallar kan samverka på komplexa sätt, och inspektören gör det lätt att se i vilken ordning reglerna tillämpas.
stor text: Kontrastreglerna i WCAG skiljer mellan normal text och stor text. Med stor text menas text som är minst 18 punkter (24 pixlar) eller är fet och minst 14 punkter (cirka 19 pixlar).
strömbrytare: (Switch); ett inmatningssätt för personer som inte kan använda mus eller tangentbord, men kan aktivera en strömbrytare med någon del av kroppen. Vissa användare har en enda strömbrytare medan andra kan ha flera. Strömbrytare kan se ut på många olika sätt. En som aktiveras med nacken kan vara en stor tryckknapp, en fotstyrd kan vara en pedal, medan en som styrs med kinden kan se ut som en liten mikrofon (”mygga”). Inmatning via en strömbrytare är tidskrävande och kan vara tröttande för användaren.
styckeavstånd: Avståndet mellan ett stycke och nästa element. Bör gärna vara minst lika stort som radavståndet, för att underlätta läsningen.
styrdon: Hård- eller mjukvara som användaren använder för att styra en dator eller mobil enhet, till exempel tangentbord, mus, strömbrytare.
sug/blås-gränssnitt: (Sip/puff interface); ett inmatningssätt för personer som inte kan använda andra kroppsdelar för att styra mus, tangentbord, strömbrytare och liknande. Består av ett rör i närheten av munnen, varigenom användaren genom att suga eller blåsa kan skicka impulser till tolkande programvara. Inmatning via sug/blås-gränssnitt är tidskrävande och kan vara tröttande för användaren.
supporttjänster: Tjänster som ger användare hjälp med digital service. En myndighets kundtjänst som svarar på frågor om myndighetens webbplats räknas som en supporttjänst, liksom helpdesk och liknande funktioner.
surfplatta: En mobil enhet gjord för kommunikation via internet. Har oftast en touchskärm som är större än på en mobiltelefon men mindre än på en bärbar dator.
switch: se strömbrytare
syfte: Avsikten eller ändamålet med en webbsida eller ett dokument, eller delar därav.; Typ av uppgift som man förväntas mata in i ett fält som hämtar in information om användaren, till exempel förnamn eller postnummer. Syftet ska vara maskinläsbart, via ett autocomplete-attribut, om sidan använder HTML 5.
synkroniserad: Samtidig, tidsmässigt samordnad. Ett vanligt exempel är video, som består av rörlig bild med synkroniserat ljud, det vill säga bilderna och ljudet måste spelas upp i exakt samma takt så att till exempel läpprörelser hos en person som talar stämmer överens med ljudet. Fördröjningar på bara någon tiondels sekund mellan bild och ljud kan upplevas störande av användare.
syntaktisk: Som har att göra med syntax.
syntax: Satslära; en uppsättning regler för hur ord och symboler får kombineras i ett datorspråk.
syntolkning: Berättarröst som lagts till ljudspåret för att beskriva viktiga visuella inslag i en film som inte framgår av det ordinarie ljudspåret. Kan förmedla information om händelser, rollfigurer, scenändringar, text som visas i bild, etc. Syntolkning läggs vanligen in under pauser i dialogen, om möjligt. Det finns även textbaserad syntolkning, som består av en textfil i samma filformat som för undertexter och kan läsas upp av en skärmläsare eller en uppläsningsfunktion i videospelaren.
systemets ljudvolym: Den ljudvolym som datorns eller den mobila enhetens ljudsystem är inställd på, det vill säga den volym som en användares skärmläsare använder. Kriterium 1.4.2 i WCAG ställer krav på att det för ljud som spelas upp automatiskt ska finnas ett sätt att ändra volymen för ljudet oberoende av systemets ljudvolym. Detta för att inte ljudet ska störa ut en skärmläsares talsyntes.
sätt att använda: (Mode of operation); vissa krav i EN 301 549 och WCAG säger att det ska finnas minst ”ett sätt att använda” en tjänst, som uppfyller ett specifikt villkor. Alternativa stilmallar eller funktioner, som går att nå på ett tillgängligt sätt, kan vara en väg att uppfylla sådana krav.
sökfunktion: En funktion för att söka efter ord och fraser i innehållet på en webbplats. I sin enklaste form utgörs den av ett textfält och en knapp, medan stora webbplatser kan ha avancerade funktioner för att filtrera resultatet efter olika parametrar. Resultaten kallas sökträffar och visas oftast på en egen resultatsida, med paginering (sidindelning) om det finns många träffar.
sökväg: URL, uniform resource locator, egentligen URI, uniform resource identifier; ett slags adress till en webbsida eller ett dokument på en webbplats. Består vanligen av ett ”schema” (https:), en server (//example.com) och en sökväg på servern (/avdelning/sida.html).

T

tabell: En informationsmängd med relationer i två eller flera dimensioner. Presenteras som ett rutnät med rader och kolumner, som i sin tur består av celler (rubrikceller och dataceller). I HTML finns inga kolumnelement, utan kolumntillhörigheten är implicit. Detsamma gäller det taggade PDF-formatet. Tabeller har länge använts, felaktigt, för layout, men det är inte lika vanligt i dag, även om det förekommer.
tagg: Ett typiskt HTML-element består av en starttagg, ett innehåll och en sluttagg. Taggarna (av eng. tag, ’etikett’) omges av vinkelparenteser (’<’, ’>’) och sluttaggen har ett snedstreck ('/’) efter den inledande vinkelparentesen. En starttagg kan även innehålla attribut. Exempel: <div lang="en"> (starttagg med attribut), </div> (sluttagg).
taktil: Som avser känsel eller beröring.
taligenkänning: (Speech recognition); att tolka mänskligt tal på maskinell väg. Jämför röstigenkänning
talsyntes: Omvandling av text till mänskligt tal med hjälp av en syntetisk (konstgjord) röst. Används bland annat av skärmläsare och lyssnafunktioner. Rösten kan upplevas obehaglig för den som är ovan, men den är gjord för att vara tydlig vid höga uppläsningshastigheter. Erfarna användare av skärmläsare kan lyssna till 400 ord/minut eller mer.
tangentbord: Ett fysiskt tangentbord består av en uppsättning tryckknappar placerade i en bestämd ordning. Ett virtuellt tangentbord visas på en bildskärm (för användning med röst- eller ögonstyrningsprogram, strömbrytare, etc.) eller en touchskärm (för användning med fingrar). Det är viktigt att alla funktioner i en digital service är åtkomliga och fungerar med tangentbord, eftersom alla inte kan använda en mus eller motsvarande. Hjälpmedel som strömbrytare och sug/blås-gränssnitt fungerar, ur webbapplikationers perspektiv, precis som tangentbord. Den som utvecklar en webbsida behöver alltså inte veta om användaren har ett hjälpmedel, utan operativsystemet och webbläsaren sköter om att förmedla informationen.
tangentbordsfälla: En komponent som det går att navigera till, men inte bort ifrån, via tangentbordet. En tangentbordsfälla gör en digital service helt oanvändbar för personer som bara kan använda tangentbord (eller motsvarande).
teckenavstånd: Avståndet mellan två på varandra följande tecken i text. Detta avstånd styrs normalt av hints, ’antydningar’, i teckensnittet, men för personer med dyslexi kan det underlätta läsningen om teckenavståndet blir större (spärrning). Kan justeras med CSS-egenskapen letter-spacing.
teckensnitt: (Font); en uppsättning glyfer (teckenbilder) som representerar de abstrakta tecknen i en teckenuppsättning. ”Versalt a” är alltså ett abstrakt tecken, medan A är en glyfform som representerar detta tecken i teckensnittet Arial. En äldre benämning för teckensnitt är typsnitt, då varje glyf utgjordes av en ”typ” – en metallbit med en spegelvänd avgjutning av ett skrivtecken.
Text Spacing: Ett tillägg för webbläsare som utökar textavstånd enligt de maxvärden som anges i kriterium 1.4.12 i WCAG.
textalternativ: Textekvivalent, alt-text; text som förmedlar samma information som ett icke-textuellt innehåll (exempelvis en bild) i det specifika sammanhanget där det används. Visas av webbläsare om de inte kan nå bilden eller om de inte har stöd för bildens filformat. Skärmläsare läser upp textalternativet när de påträffar en bild. Dekorativa förgrundsbilder ska ha ett tomt textalternativ i HTML eller vara markerade som dekorativa (i exempelvis PDF), för att indikera för hjälpmedel att de inte förmedlar någon relevant information. Ska inte förväxlas med det tooltip som genereras om bilden har HTML-attributet title.
textavstånd: Avstånd mellan tecken, ord, rader och stycken – utöver de avstånd som teckensnittet bestämmer. Kriterium 1.4.12 i WCAG ställer krav på att dessa avstånd ska gå att utöka inom vissa gränser, för att underlätta läsningen för personer med vissa funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi. Tillägget Text Spacing är användbart för att testa det här kravet.
textmarkör: se markör
textning: se undertexter
textruta: Inmatningsfält för text i flera rader. Elementtypen <textarea> i HTML.
textskylt: Text som visas i bild i en animering eller videofilm. Kräver syntolkning för att personer utan synförmåga ska kunna uppfatta informationen.
tidsberoende medier: Ljud, rörlig bild, en synkroniserad kombination av ljud och rörlig bild, eller något av de föregående i kombination med möjligheter till interaktion.
tillgängliggörande: Att tillhandahålla information som inte är fullt tillgänglig, på ett sätt som är tillgängligt för en viss mottagare. Användare har rätt att begära tillgängliggörande, via kommentarsfunktionen i tillgänglighetsredogörelsen, av innehåll som undantagits med stöd av 9 § eller 12 § i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Ett PDF-dokument som inte går att använda med en skärmläsare skulle kunna tillgängliggöras genom att man läser upp innehållet i dokumentet för en person med synnedsättning, exempelvis över telefon. Det innebär inte att själva det undantagna innehållet måste göras tillgängligt för alla.
tillgänglighet: Den grad till vilken en produkt eller ett system kan användas av människor med bredast möjliga omfång av egenskaper och förmågor för att nå ett givet mål i ett givet användningssammanhang. (ISO/IEC 25010)
tillgänglighetsredogörelse: En redogörelse för hur väl en digital service överensstämmer med lagkraven. Ska beskriva alla kända tillgänglighetsbrister och innehålla en kommentarsfunktion där användare kan kontakta aktören och påtala brister eller begära tillgängliggörande. Ska också innehålla en länk till tillsynsmyndighetens anmälningsfunktion.
tillsyn: Granskning som genomförs med stöd av lag och (vanligen) en möjlighet för tillsynsmyndigheten att besluta om någon form av ingripande.
tillsynsansvarig: En roll på DIGG som fattar alla beslut som gäller tillsyn, men som inte har någon koppling till främjandeuppdrag. På det sättet uppnår man en åtskillnad mellan tillsyn och främjande.
tillsynsmyndighet: Myndighet som i en förordning utsetts av regeringen att bedriva tillsyn över aktörer eller verksamhet som omfattas av en viss lag. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) är tillsynsmyndighet för lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, enligt 6 § förordning (2018:1938).
tillsynsplan: Förteckning av övervakningsobjekt som DIGG sammanställer inför varje period. Beslutas av tillsynsansvarig.
tillägg: Liten programmodul som anpassar en webbläsare, till exempel genom att modifiera användargränssnittet, blockera störande innehåll eller tillföra funktioner.
titel: Överskrift som beskriver syftet eller ämnet med en webbsida eller ett dokument.
tooltip: Ett vanligt förekommande element i användargränssnitt, som består av en ruta med information som visas medan användaren håller muspekaren över en komponent.
touchskärm: In- och utdataenhet som är vanlig på mobila enheter. Den visar information på samma sätt som en bildskärm, men är också känslig för beröring och kan läsa av fingerrörelser och förmedla den informationen på ungefär samma sätt som från en mus.
transkription: Överföring från tal till skrift, alltså en textuell representation av till exempel en monolog eller dialog.
transparens: Genomskinlighet; motsatsen till opacitet. Anges i procent, eller som ett decimalvärde mellan 0 (helt opak) och 1 (helt genomskinlig).
tredje part: Fysisk eller juridisk person som berörs av ett rättsförhållande men som inte är part av detsamma.
typ av tjänst: Vid stickprovsurval av webbsidor för ingående övervakning säger kommissionens genomförandeakt att man ska inkludera minst en relevant sida för varje typ av tjänst som tillhandahålls av webbplatsen eller den mobila applikationen samt annan primäranvändning av den, inbegripet sökfunktionen. DIGG:s tolkning är att det innebär att försöka hitta integrerade e-tjänster och olika typer av sidor som troligen genereras från olika mallar i ett mallbaserat publiceringsverktyg (och därför kan ha olika brister).

U

underkänna avsnitt: Vid ingående granskning av webbsidor, dokument och skärmbilder i mobila applikationer kontrollerar granskaren innehållet mot ett stort antal kravavsnitt från standarden EN 301 549. Varje avsnitt där kravet inte är uppfyllt ska granskaren underkänna, med en anmärkning i granskningsprotokollet. I protokollet antecknar granskaren också hur många webbsidor/dokument/skärmbilder som underkänts för varje kriterium. Denna information används sedan som underlag för att beräkna den totala följsamhetsnivån (helt, delvis eller inte förenlig med lagkraven).
undertexter: Synkroniserad text som återger tal och andra relevanta ljud som är nödvändiga för att förstå innehållet. Undertexter kan vara öppna (”inbrända” i filmen) eller dolda (användaren kan visa eller dölja dem). Undertexter är en förutsättning för att personer med nedsatt hörsel ska kunna ta del av video.
uppdykande innehåll: Innehåll som från början inte är synligt, men som visas när användaren flyttar fokus till, eller håller pekaren över ett element. Innehållet försvinner när användaren flyttar fokus eller pekare från elementet.
uppmärkt: Semantiskt beskrivet med ett HTML-element, en PDF-tagg eller motsvarande. Exempelvis är texten ”HTML” inte uppmärkt, medan ”<abbr>HTML</abbr>” är uppmärkt med elementtypen <abbr> (abbreviation, ’förkortning’).
URI
URL: se sökväg
urval: se stickprovsurval
urvalsdokument: Ett exceldokument där granskaren under urvalsprocessen för ingående övervakning antecknar vilka skärmbilder, sidor och dokument som ska ingå i granskningen. Under granskningen kan granskaren sätta statusar (inte påbörjad, pågår, klar) för att hålla reda på vad som är gjort. Det finns också möjlighet att göra anteckningar som kan vara till stöd när man fyller i granskningsprotokollet.
urvalsprocess: Det inledande steget vid en ingående granskning av en webbplats eller en mobil applikation, där granskaren väljer ut ett stickprov av skärmbilder, webbsidor och dokument som ska ingå i granskningen. Kommissionens genomförandeakt om övervakning ger vissa instruktioner för detta urval, och därutöver ska granskaren slumpmässigt välja ut ett visst antal sidor och dokument.

V

validering: Kontroll av att värden som användaren matar in i formulär har rätt kvalitet, är korrekta och användbara. Elementär validering kan moderna webbläsare sköta: obligatoriska fält, e-postadresser, sökvägar, numeriska värden, min- och maxlängd på texter, datumvärden och mönstermatchning. Mer komplex validering kan göras i webbläsaren med hjälp av JavaScript. Den slutliga valideringen måste alltid ske på servern, för att förhindra skräpdata eller intrång från elakartade skript och robotar.; Kontroll av att HTML- eller CSS-kod är korrekt enligt specifikationerna. Ogiltig kod kan orsaka problem med hjälpmedel och är under alla omständigheter ett tecken på bristande kvalitet.
vektorbild: Bild som består av vektorer: objekt som definieras utifrån punkter i ett kartesiskt plan, sammanbundna av linjer och kurvor som bildar polygoner och andra former. Vektorbilder har ingen given storlek, utan kan förstoras hur mycket som helst utan någon förlust av kvalitet. Det vanligaste filformatet för vektorbilder i dag är troligen SVG (scalable vector graphics, ett XML-baserat format).
version: Granskning av en mobil applikation sker av en specifik version av programvaran för ett givet operativsystem. Resultatet av granskningen är bara relevant för just den versionen, då äldre eller nyare versioner kan ha helt andra brister.
video: Tidsberoende representation av innehåll som består av rörlig bild med synkroniserat ljud. Jämför animering
videospelare: Komponent som tillhandahåller ett användargränssnitt för uppspelning av video, till exempel för att starta och pausa filmen, höja, sänka eller tysta ljudet, aktivera eller stänga av undertexter eller syntolkning, etc. Videospelare på webbsidor är byggda med HTML, CSS och JavaScript.
visningsläge: Inställning i moderna operativsystem där användaren kan välja mellan olika ”teman”, i allmänhet åtminstone ”ljust” och ”mörkt”. En webbsida kan anpassa sig efter visningsläget med hjälp av CSS. En mobil applikation kan också få information från operativsystemet om vilket visningsläge användaren föredrar.
visuell: Som ger synintryck.
vite: Penningbelopp som en domstol eller en myndighet kan ålägga en part att betala för att ha underlåtit att följa myndighetens beslut. Regleras av lagen (1985:206) om viten (viteslagen).
värde: Ett attribut kan ha ett värde, som då är maskinläsbart. I exemplet <html lang="sv"> har attributet lang (language, ’språk’) värdet ”sv” (svenska).; En komponent i användargränssnittet kan ha ett värde, som då ska vara maskinläsbart. Om användaren kan ändra värdet ska det även vara ändringsbart av ett hjälpmedel.

W

WAI-ARIA: se ARIA
WAVE: Tillägg för webbläsare som kan göra vissa automatiska kontroller av tillgänglighet på en webbsida. Användbart vid granskning för att få en uppfattning om kvaliteten.
WCAG: Web Content Accessibility Guidelines; en uppsättning riktlinjer om tillgänglighet från World Wide Web Consortium (W3C), som ligger till grund för lagstiftning över hela världen. Den första versionen publicerades 1999, den senaste (version 2.1) i juni 2018. Består av 4 principer indelade i 13 riktlinjer som i sin tur delas in i 78 framgångskriterier på 3 konformitetsnivåer.
web container: En komponent i en mobil applikation som visar en webbsida inuti appen.
Web Developer Toolbar: Tillägg för webbläsare med många funktioner som är användbara vid granskning.
webbläsare: Programvara vars främsta syfte är att presentera webbsidor skapade med HTML, CSS och JavaScript, innehållande text, bilder, ljudklipp, video, med mera. WCAG använder begreppet user agent (användarprogram) i stället, för att betona att det finns annan programvara som också kan förmedla webbsidor till användare.
webbplats: Ett antal webbsidor som hålls samman på något sätt, till exempel genom att ha samma domännamn, ett gemensamt utseende eller något systematiskt sätt att navigera mellan sidorna.
webbplatskarta: Förteckning över webbsidor på en webbplats. Kan antingen vara avsedd för användare, i form av en webbsida, eller för indexering av sökmotorer, i form av XML-information.
webbsida: En resurs som inte är inbäddad och som hämtats från en enda URI via HTTP-protokollet, och varje annan resurs som används i återgivningen eller är tänkt att återges tillsammans med den huvudsakliga resursen i ett användarprogram. Exempel: en HTML-fil tillsammans med alla CSS-, JavaScript-, bild-, ljud- och videofiler med mera som tillsammans upplevs som en ”sida” av användaren.
webbtillgänglighetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer; ett EU-direktiv som ställer krav på tillgänglighet i digital offentlig service inom Europeiska unionen.
Word: Ordbehandlingsprogram från Microsoft. Används ofta för att skapa dokument som sedan konverteras till PDF.
WYSIWYG: What you see is what you get, ’det du ser är vad du får’. En term som används om editorer där användaren kan formatera och redigera text medan den presenteras exakt som den kommer att se ut när den är publicerad. Uttalas /wizziwigg/.

Z

zoom: Förstoring och förminskning av innehållet på en webbsida, i ett dokument eller i en mobil applikation. Den vanligaste typen av zoom i dag förstorar och förminskar allt innehåll på sidan: text, bilder, filmer, etc. En mindre vanlig variant ändrar bara storlek på text, inte på något annat. Vissa användare med nedsatt syn föredrar detta.

Ä

ärendenummer: Unik beteckning som åsätts varje ärende hos en myndighet. Kallas även diarienummer. På DIGG är ärendenumren uppbyggda enligt prinicpen år-löpnummer, exempelvis 2020-1234.

Ö

ögonstyrning: Hjälpmedel för användare med starkt nedsatt förmåga att röra sig. En kamera läser av ögonens läge och använder det för att styra en pekare på skärmen. Användaren kan ”klicka” genom att blinka med ögonen. Inmatning via ögonstyrning är tidskrävande och kan vara tröttande för användaren.
överklaga: Att anmäla myndighetsbeslut eller domslut till högre rättsinstans, med syftet att få beslutet eller domen ändrad. Ett överklagande ska inkomma inom en viss tidsfrist, annars vinner beslutet eller domen laga kraft.
övervakning: En betydande del av DIGG:s tillsynsarbete. Består av förenklad eller ingående granskning av ett stort antal webbplatser och mobila applikationer per övervakningsperiod. Om DIGG konstaterar brister i förhållande till lagkraven är vi skyldiga att försöka åstadkomma rättelse genom påpekande eller liknande. Hjälper inte det får vi förelägga om att vidta åtgärder. Ett upprepat föreläggande får förenas med vite.
övervakningsobjekt: Digital service som ska granskas vid övervakning: en webbplats eller en mobil applikation.
övervakningsperiod: Tidsperiod under vilken DIGG ska utföra övervakning av digital offentlig service. Vid periodens slut ska resultatet redovisas i en rapport till kommissionen. Den första perioden är två år: 2020–21; därefter sker övervakningen årligen.